Kreativa Tankar

Idag har  jag o Annemarie, varit på begravning.

Det var begravningsakt för Maria som jag skrev om för nån vecka sedan. Maria blev 22 år , som efter ett år med sjukhuset som den viktiga länken i vardagen, somnade in efter ett tappert försök att bearbeta den cancer som satt sig på levern. I Marias fall så var cancern starkare än de behandlingsmetoder som finns och familjen tillsammans med läkare fick inse att  behandlingarna inte gett nått resultat.

 Maria  ett av Monica och Anders 3 barn, enäggstvilling med Elin, och lillasyster till Petter.

Att gå på begravning är alltid tungt ,men när det är en ung människa som bara har hunnit börja se på livet, då är det extra svårt att förstå och inse vad det är för mening

När vi samlades utanför kapellet så är det vårens första riktigt  vackra dag. Solen skiner och det är 16-17 gr varmt. Ändå är det kallt inombord.  Det är jättetungt att träffa familjen och man hittar inte några passande ord. Vad som känns bra är att man ser ganska snabbt att dom närmaste anhöriga uppskattar att man kommer. Jag tror att vid sådana här tillfällen  är det väldigt viktigt med familjeband och helt plötsligt blir släkten så viktig.  

Det blev en vacker cermoni, ljus och fin musik och vackra blommor. Jag tog några bilder som jag tänker skicka över till familjen om nån vecka. Som  närmaste anhörig är det svårt att få en bild av händelsen och därför kan det vara fint att se det lite i efterskott. 

När man kommer hem så kan man inte ta sig för nått. Man känner sig jättetrött och man känner sig nästan som att man har jobbat i flera dygn. 



Himlen bestämde sig att gråta den 2 april
men hädanefter finns ännu en solstråle på dagen 
och en stjärna på natten närvarande
för att sprida energi till oss som är kvar här 
och vandrar på jorden 

Dikten skriven av Marias kusin Emma


 
Det borde blivit morgon, blivit gryning
Det borde blivit ljusan dag
Men för ett ögonblick är allting stilla
som när vi låg i gräset Du o jag

Familjens val av dikt på Marias dödsannons

I torsdags  åkte Per o jag bil till Stockholm.  Väl framme i Storstan  parkerade vi bilen ute i Bergshamra där Jens o Håkan bor,  sedan tog vi  tunnelbanan in till city.  

Vi hade planerat  en chansning , om det nu går att göra det.  Vi gick till Oscars teateran o kollade om det fanns biljetter till kvällens föreställning av My fair Lady 

Snacka om tur  det fanns två återbud på bänkrad 10  Vi slog till .   Jag har sökt biljetter ända sedan i höstas men tyvärr har det inte funnits när det passat oss. Nu när vi ändå skulle ner till Gnesta på Eva-Pias  inflyttningsfest, vår svägerska,   så bestämde vi att vi åker redan på torsdag så kanske vi har tur att få biljetter o visst hade vi turen på vår sida.

En jättebra föreställning, Helen Sjöholm är strålande i rollen som Eliza. Tommy Körberg som var sjuk ersattes av Christian Wolter. En mycket bra ersättare, givetvis inte med Tommys sångröst men han spelade bra.

O vad man känner sig lyxig,  först hitta biljetterna sedan fika på NK och middag på Jensens nera vid centralen. Där lyxade vi till det med en flaska vin också.  Sen var det dax att gå o slå sig ner på Oscars. En mycket lyckad dag.

Det va ett litet problem, vi lyssnade på väderrapporten på kvällen innan vi åkte från Sundsvall. Det skulle bli jättekallt över nästan hela landet . Rapporten måste ha gällt  nått annat land - jag hade min täckkappa o höll på att rinna bort i sommarvärmen. Dessutom känner man sig  som att verkligen komma från landet när man  ser människorna i lågskor o  sommarjacka. 
 
Fredag  då åkte vi till Barkarby o gick på alla  Outlet butikerna  det tog flera timmar. Fortfarande jättefint väder. 
Givetvis gjorde jag några små fina fynd. Jag menar prismässigt. Va sägs om New House jeans för 200 kr  dom förra jag köpte här hemma på fina affären kostade 1200 kr.  Det kan man kalla för bra rabatt eller hur?

Vid 15 tiden startade vi resan mot Gnesta.   Eva-Pia har köpt ett nytt hus nere i samhället,  tidigare bodde hon 4 km ut på landet.  Det här blir säkert jättebra för henne, det är ett mindre hus byggt 2006, med massor av unga barnfamiljer som grannar.   

Lördag morgon  insåg vi att meteorologerna hade haft rätt,  men några dar senare än beräknat. 3-4 gr o kraftig blåst helt plötsligt  va jag glad för täckkappan.

Lördag hjälpte vi till att köra en hel del skräp till skroten från det gamla huset.  Per gick  igenom en del tekniska lösningar som hans bror Ola hade konstruerat och som nu skulle tas bort eftersom datorerna som drev det mesta nu var nedtagna. 

Lördag kväll var det inflyttningsfest i det nya huset. Eva Pia hade bjudit in dom närmaste grannarna o några vänner. Det blev en mycket lyckad kväll.

Söndag vid lunch åkte vi från Gnesta mot Stockholm. Träffade Marcus o Lina o fikade på Solstugan ute på Kungsholmen. Sedan en kort visit hos Anna, Pers syster,   för att avsluta kvällen hos Håkan där vi numera har ett abbonnemang  på hans extra rum. 

Måndag morgon drar vi mot Sundsvall  Hemma på Örnen vid lunch tid. Oj vilken händelserik weekend. Tänk va man hinner mycket som pensionär.   

Det är skönt med mottot   Gör det du vill NUUUUUU o spar inte till imorgon.

Igår när jag skrev om vår Påskhelg i fjällen så var jag troligen en del förvirrad eller nått annat som distraherade mig.

Jag insåg på kvällen när jag pratade i telefon med Marcus att jag hade döpt om Jims syster till Petra --- Jag vet mycket väl att hon heter Paula.  Dessutom glömde jag att lägga in lite bilder från de fina Påskdagarna.

Nu tänkte jag bättra på det o visa lite bilder på hur det är att vara på vintercamping alla Caravan Club. Det här med den Clubben tycker jag inte riktigt om  när alla ska umgås med alla.  Men man är väl inte sämre än man kan ändra sig.

Sedan 3 år tillbaka så har man träffats o ätit gemensam middag på Långfredagen. Vi hoppade över det, turligt nog skulle Marcus komma på besök o vi skulle fira hans födelsedag en dag i efterskott.  Men enligt "rykten" så hade det varit så trevligt så...

En grej som jag o Per däremot tycker är mycket trevlig det är att på Påsklördag så träffas vi på sen lunch ute på gatan. Vår granne,   Mia o Håkan, har flera år bjudit på räkmackor ute i det fria. Mia o Håkan dom har stor familj 5 barn varav dom yngsta är tvillingar 4 år. Trots det så tycker inte Mia det är nått problem för henne att göra räkmackor till 30-40 personer. Jag o syrran har föreslagit att vi ska hjälpa till men Mia vill fixa själv.  Undra just när hon vilar....... dessutom är hon ALLTID glad o sprudlande.

Ja då har vi avverkat Påsken 09.

 Vilken fantastisk helg. Solen visade sig från sin bästa sida och värmde både snö o människa, 10 - 14 grader varmt på dagarna  och inte särskilt kalla nätter. 

Sist vi var där var det hur mycket snö som helst. Nu när vi kom 3 veckor senare så var vägarna bara och endas lite  snö i backarna. Det va inte så lätt med slalom åkningen  så trot eller ej men Per och jag åkte längdskidor  3 av dagarna. 
Jag tycker att jag lyckades bra som fick med mig Per eftersom han inte tycker att det är nån höjdare att gå omkring på längdskidor. 

På Långfredagen kom Marcus o Lina. Dom har varit i Linas familjs stuga på Vemdalsskalet.  Vi passade på att fira Marcus 28 årsdag visserligen en dag för sent men det gick bra ändå. Dom åt middag hos oss på kvällen.

Vi hade bjudit upp Jenny, Michel och Ante men dom tackade nej. Det är inte så lätt att leasa ut två hundar en hel helg.Att ta med dem upp till en husvagn är inte direkt nån höjdare.

På Påskdagen kom Jim, Marcus kompis, med familj upp till en stuga som dom hyrt i Björnrike. Vi blev bjudna på middag hos dom i går. Jättetrevlig kväll, Jim o hans syster Petra hade fixat maten. Hela Jims familj va på plats utom hans tjej som är på resa i Sydamerika.

Idag tisdag tog vi en lugn förmiddag innan vi packade ihop o drog hem mot Timrå. Väl hemma så kastade vi in  alla kassar o så åkte vi vidare till stugan för att vattna blommorna, Pelargonior som inte fått vatten på en månad men dom stod lugnt o fint i fönstret o verkade inte ha tagit nån skada av vattenbristen.

Vi närmar oss Påsken. I morgon åker vi till Björnrike.  En vecka med skidor, snö och dessutom ska det bli SOL enligt meteorologerna och dom litar vi på........ 

Annars är det inte så lätt i dagens läge att lita på nått man hör i etern. Vad är det som händer...... med människan när den är i ramljuset.  Måste det alltid vara så att man hela tiden blir besvikna på hur vi människor agerar när vi får makt.
 
Helt plötsligt så är inte grundvärderingarna värda nått, det är så lätt att åka med på tåget. Politiska värderingar läggs på hyllan  sedan kan man lätt skylla på att man inte förstått.  Det mest förvånansvärda tycker jag är att det inte har någon som helst betydelse vilket politiskt parti du tillhör,  ALLA färgerna blir lika fartblinda eller det kanske är så att man i maktens högborg är färgblind......... Här tycker jag att jag kom på en mycket bra förklaring.

Wanja Lundby Vedin  hon har det inte lätt just nu. Tänk att ställa sig som kvinna framför en hop av män som dessutom kanske tillhör byggnads eller metall. Dom skäder inte orden  hur i hela världen ska hon kunna förklara sig. Att hon, folkvald av LO kolletivet , har suttit med och bidragit till pensioner som är så skyhöga så en byggkille har svårt att få ihop dom pengarna på en livstid. Dessutom har hon haft ett finger med i beslutet på pensionsavgångar till en av sina närmaste medarbetare. 

SOm kvinna tycker jag att det är extra beklagligt det som händer i politiken, Vi behöver kvinnor på ledande ställning men vi behöver inga kvinnor som strular till det för oss. Kvinnor har nog svårt att slå sig fram i näringslivet ändå.

Idag har vi fått läsa o höra på flera nyhetssändningar om en annan omtalad kvinna. Annika Östergren  kvinnan från lilla Sverige som suttit 28 år i fängelse i USA. Tänk så många gånger hoppet har blivit grusat både för henne o för hennes anhöriga här i landet främst då hennes gamla mamma. 

Här kan man också ha åsikter om vad som är rätt eller fel. Visst var hon delaktig i de gräsliga brott som hennes kille utförde då på 80 talet. Men med våra svenska mått mätt så är straffet onormalt högt. Visst är det rätt att hon nu äntligen får lämna USA o åka hem till Sverige. Även om hon också här kommer att sitta i fängelse så blir säkert möjligheten till frihet betydligt större.
 
Även här kan man se hur en människa kan falla för trycket  idetta fall hade det kanske inte med makt att göra utan med mer kvinnlig dårskap i samband med en dåraktig förälskelse.

Nu till lite mer jordnära tankar. Mer hemmavid  -  mer kvinnligt.  

Inför vår fjällresa  har vi idag haft storkok,  ja jag skriver vi  för även Per har deltagit i köket. Han blir faktiskt bättre o bättre när det gäller kökssysslor.  Vi har grilljerat en påskskinka, gjort den för oss typiska fjällmaten  Sjömansbiff,  kokat ärtsoppa och även bruna bönor.   Den här gången var det ingen kunglig förlovning så bönorna blev riktigt bra.
Vi har bakat en kaka  och även hunnit med att till middag äta taco buffe.

Mer kvinnligt  -  Motion  och här kan man verkligen säga att vi kvinnor har lyckats. Tänks så många kvinnor som flera gånger i veckan utövar ett kraftfullt motionspass. O det riktigt roliga är att nu för tiden så motionera kvinnor i ALLA åldrar.
Ända upp i 80 års ålderna  håller man igång. Vilken framtid man har framför sig.

Igår körde jag en riktigt hård motionsdag  En timmes mycket rask promenad tillsammans med Per. Ja du läste rätt, Per har hittat gångrytmen så nu går han i min takt.  Och den takten är i likhet med mitt sätt att prata  det går klart fort.

Dom här två sista M en  som jag skriver om, Här finns det inget inslag av maktfullkomlighet.

Det bara fungerar och har så gjort i många år nu. Tittar man på matlagningskonsten så har den legat hos kvinnor så långt bak i tiden som man överhuvudtaget kan tänka.  Här har inte makt kampen tagit några stolliga utflykter.

Det andra M et  - Motion har i och för sig kommit i modern tid ialla fall för oss kvinnor. Och än så länge tror jag dom flesta kvinnor utför det utan någon som helst maktkamp mer än mot sig själva. 

Kontentan av dagens inlägg blir Hur  än man vrider det så är det kanske bäst för oss kvinnor att vi håller på med Matlagning och motion.........

Förhoppningsvis så förstår alla som läser detta min ironi i Kvinnosaksfrågor 

Fram för flera Starka Kvinnor  som klarar både MAKT MATLAGNING OCH lite MOTION emellanåt. 

Glad Påsk till dig som tittar in här hos mig i min lilla Dagboksfundering 

Det är ett bra tidsfördri

I fredags var det återigen dax för Antikrundan. Vår lilla förening, där vi är 4 par som deltagare.  Det va min syster Annemarie o kompisen Kurt som var värdpar. Middagen var planerad att hållas hos Annemarie i Bosvedjan.

Vi som inte hade värdskapet träffades hos Anne-Britt o Uno, som oxså bor i Bosvedjan, Där umgicks vi övriga 6 personer.


Det är oklart vad som är så intressant just vid detta tillfälle

Vi fick cider o ett  små jätteboda sandwich, det var egentilgen Gun som skulle ha förmötet men av praktiska skäl tog vi det hos Strindlunds. Där umgicks vi i ca 2 timmar för att sedan förflyttas oss till syrran, 5 minuters promenad.

Den här dagen 3 april fyller svågern, Gösta,  år , så han fick ett litet grattis med en liten blomma.


                                                                  Födelsedagsbarnet,  Gösta 71 år  
,
Till middagen: vi blev välkommnade med en drink med lingon och nån spritsort. Den va mycket god, till det fick vi  små goda snacks. 

Förrätten blev en klar succe, grillade pilgrimsmusslor och sallad, till detta drack vi öl.


Här har vi fått sätta oss till bords o pilgrimsmusslorna är serverade


Varmrätten  var fisk, lax o en annan fisksort  i ett fint upplägg med en jättegod sås och pressad potatis.  Till fisken fick vi ett vitt vin.



                                             Annemarie i serveringstagen, Det är dax för varmrätten


Efterrätten var fruktsallad. 

Hela middagen var mycket väl komponerat o jättegod. Fattas bara annat med de värdparet, båda är  mycket duktiga i köket.

När vi avslutat middagen o fått en drink, då kom det en till gäst. Thoma, min systerson kom på besök från Göteborg. Han ska vara hemma i Sundsall över påsken. Jättekul att träffa honom vi har inte setts sedan i somras, så det var hög tid.


Thomas i djupt samtal med Uno, Gösta deltar inte i ämnet

Sedan rusar kvällen iväg, VI är ju inte direkt tystlåtna. Jag återger det som Per alltid säger: alla pratar i mun på alla och ingen lyssnar på den andra.  Nu är det inte så att Per alltid har rätt i det han påstår men det är ingen mening att försöka ändra hans åsikt den är som den är..


Trevligt hade vi i alla fall o jag kan åtminstonde återge några av samtalsämnena, Givetvis va Lo basen Wanja Lundby-Vedin uppe till diskusson. Sedan avhandlade vi svenska monarki o som ni vet så är jag på den positiva sidan i den frågan. Givetvis ska lilla Sverige ha ett fint kungahus - På sikt kommer det att va en riktig höjdare med ett land som har en egen kung eller som det kommer att bli för oss en mycket vacker drottning. Vilket marknadsvärde  det är svårt att möte detta med en president.

Det va en märklig kväll för nästan alla diskussionsämnen handlade om kvinnor, Marit Pålsson kom även upp som en kvinna som man kan ha olika åsikter om. Även här tillhör jag dom som tycker att det är en mycket frän kärring även om jag inte riktigt förstod hennes framförande i veckan, där ämnet va ekologiskt odlad mat.

Man kan lugnt säga att det märks att vi i vårt gäng, Antikrundan, är till åren. Det blir lätt diskussioner om aktuella händelser i samhällsdebatten, vad som har setts på TV  eller hörts på radio. Tiden är förbi när vi dansade till 5 på morgonen. Undra varför det blir så.........Är det en inbyggd egenskap hos oss människor, att när vi blir äldre så minskar intresset för det som verkligen är roligt  o istället så håller man på att köra samhällsdebatter,

Tänk om man kunde konservera åldern............. Vilken lycka att dra på stereon på högsta o bugga loss .... näää inte passar det sig när man passerat 60     då är man för gammal   för vadå??

Jag är fortfarande mycket inponerad av Maggans pappa, Nils, som drog till Östra Turkiet. Han kommer hem nu på tisdag efter en fantastisk upplevelse.  Jag tror att vi  har mycket att lära av den typen av personer, VI måste tvinga oss att se möjligheter  Hade inte Nils gjort det så inte hade han fått uppleva att vid 84 års ålder dra till Östra Turkiet på en helt vanlig resa ingen charter där inte. 

Just nu så ser jag stora möjligheter på framtiden Per har börjat konkret att arbeta med vårt badrum. Han har sänkt taket flyttat dörren o ska nu fortsätta med underarbetet för att sedan kunna kakla hela rummet. Helt klart kommer det att bli jättebra.  Det är bara så jättesvårt att veta vilka färgkombinationer man ska välja  på kaklet.  Det finns så mycket som är jättefint.
Men vi har bestämt att vi ska ha lite kraftiga effekter på vissa ställen i rummet. Det är ganska stor yta så det går bra att tuffa upp det lite för att få en bra effekt.  
 
Vi har beställt möblerna  dom kommer i maj. Här valde vi vita möbler, i tvättställs delen o ett högskåp. men sedan ska vi bygga en dusch där vi kan vara lite tuffare.   Vi slänger ut badkaret , efter en mycket lång beslutsvånda från mig,  Trots att vi har så stor yta i badrummet var det omöjligt att få det bra med både bad o dusch, så beslutet fick bli ut med karet.