Kreativa Tankar

Vi föds till livet med en resa framför oss,  som förhoppningsvis skall vara 80-90 år.

Det är nått som dom flesta av oss tar för givet. MEN  det gäller inte alla.

Vissa dör i olyckor o vissa drabbas av sjukdommar vid olika tillfällen under livets resa.  Sjukdommar som inte i alla lägen går att bemästra. Som människa står vi då helt handlingsförlamade - vad ska man göra   finns det verkligen ingen eller något som gör att sjukdommen går att bota.

För lite mer än 1 år sedan  ungfär  samtidigt som min mamma,då nästan 90 år, blev sjuk o ganska snabbt fick somna in.  Fick vi i släkten, på mammas sida, veta att ett kusinbarn till mig fått cancer, dessutom en sort med mycket dåliga odds. Flickan då 21 år hade fått cancer i levern. 

Jag fick veta det när vi skulle åka in till mamma där hon låg på intensiven.  Mamma hade fått leva sitt liv ända till nästan 90 år. VIsserligen hade hon fått uppleva ovanligt många sorgliga skeenden under sitt liv. Allt för många i vår familj rycktes bort under i ganska snabb följd.  Dom flesta hade  många år kvar i livet.

När vi fick veta att Monicas ena tvillingdotter fått cancer i levern kände jag mycket väl föräldrarnas förtvivlan. Det var som att backa bandet 30 år, när vi fick beskedet att Tony, min första pojke,  fått leukemi. Livet stannar o man vet inte vad som händer runt omkring en. Men på nått vis så får man kraft från någon som man inte ser, det kanske är det som är Gud.

För Maria, som tjejen hette blev sjukdomstiden lite väl 1 år. Torsdagen den 2 april på morgonen somnade hon i famnen på sin tvillingsyster. Maria blev 22 år o några månader.   

VARFÖR?

Det va säkert skönt för henne att smärtorna både fysiskt o psykist tog slut, men hur botar man smärtan för dom som är kvar.   Hur Monica o ANders känner det tror jag att jag kan säga att jag  förstår, efter egna upplevelser. Men hur Elin, som tvillingsystern heter, känner det är omöjligt att förstå. Dom var enäggstvillingar  som ALLTID gjort allt tillsammans. Samma intressen, samma skolutbildning samma jobb  ALLT . Nu är den ena halvan av denna kombination borta.   

VI som drabbats av svåra öden VET att man överlever men hur???  När jag talade med Monica i  förra veckan så sa hon precis samma som jag alltid har sagt  MAN FÅR KRAFT FRÅN OVAN även om man inte är religiös. VIsst är det märkligt.

Till dig som läser detta  vill jag säga:

Var glad för livet  MEN ta det inte för givet

Gör det du tänker NU och spara inte till sedan

Lägg en slant till cancerforskningen - dom behöver alla pengar dom kan få 

Eller gå med i Postkodlotteriet dom ger mycket till cancerforskningen

Det finns säkert nån som läser detta o tycker  VARFÖR har hon skrivit detta    Men för mig känns det bra o det 
är det som är meningen med en blogg.