Kreativa Tankar

Det är höst o jag har haft ledigt från bloggen i flera månader. Nu känns det som att jag vill skriva lite igen hoppas det håller i sig.
Det är 5 november 2011 i dag ska vi tända ljus o tänka på alla dom som lämnat oss, vad dom har betytt för mig som människa, vän o nära släkting.  Det är lätt att bli djup en dag som denna, det är många minnen o tankar som flyger genom huvudet MEN också väldigt mycket som gör att man känner sig ödmjuk till livet o är tacksam för att man är kvar här o får uppleva allt som  livet bjuder på.

Hur ser jag på livet, vad är det som ger mig uppmuntran, glädje o värme. Vad är det som gör mig lycklig, vad kan jag ge till omgivningen som i sin tur gör någon annan glad.

Svaret är massor.  Jag blir glad när andra människor har det bra, när det funkar bra för våra barn. När lilla Ebba bjuder på en blöt puss och snabbt springer vidare. När det ordnat sig bra för Ante som nu flyttat till Stockholm o skall pröva sina vingar. Skönt att han får bo hos Anki, som han har en varm relation till.

Jag blir lycklig när Per o jag tillsammans fixar en fin middag, det gjorde vi idag, DET är lycka o livskvalite.

Jag blir också glad o känner mig nöjd när jag kan fixa så att någon i min omgivning blir glad och känner sig uppmärksammad.
Lycka för mig är att känna att man ger o tar, ibland kanske jag ger mer till någon som behöver det för att i nästa stund få tillbaka det när jag är i behov av ett lyft.

Jenny min dotter sa vid ett tillfälle: Mamma man skall inte vattna blommor som aldrig ger nått tillbaka. Ju äldre jag blir ju mer inser jag hur rätt det är.  Allt i vår omvärld behöver näring  Men tyvärr är det alldeles för många som tar för givet att ta emot men inte ge nått tillbaka.

Är det sånt vi skall vårda???

Svaret är enkelt, NEEJ. Ju äldre man blir ju mer inser man att man måste välja: Vad mår jag bra av Vad är det som gör mig glad. När känner jag att jag får den näring jag behöver?

Det är lätt att man fortsätter utan att ifrågasätta  Men är det rätt?? Livet är alldeles för kort för att ödsla den där näringen på ogräs.

Jag har med åren blivit mycket duktigare på att vårda blommor o den här sommaren har jag verkligen lyckats, undra om det är för att jag vattnat med rätt näring eller om blommorna ändå ville ge all den prakt som dom gjorde. Personligen tror jag på att det är en mix.

Nu är det inte så med livet att det bara är att ge o ta. När man fördjupar sig så inser man hur lätt det är att tiden springer ifrån en och man har en massa saker som man intalar sig själv med att Jag har inte tid....

Ordspråket: Allt som du vill göra det hinner du. Tänk så rätt det är Det handlar om att prioritera sin tid. 

Veckan som gick så fixade jag, min syster o en kusin  ett besök till en äldre släkting som vi har planerat i flera månader. Det känns jättebra när det väl är gjort o det kostar så lite o visst hade vi tid.

När vi väl va på G så tog vi ett till besök till en annan släkting, som har flyttat till en äldreboende trots att han inte är äldre än 73 år.  Jag blev klart påverkad av besöket, ingen upplyftande miljö MEN ändå så bra Man ger glädje till den man besöker  samtidigt så får man själv tid till eftertanke.  Hur bra har inte jag det?...

Det här blev inte någon upplyftande läsning MEN det var inte hellre meningen. 

VI är många som borde tänkta till lite oftare, -----vissa mer än andra.

Vad kan jag göra för att göra någon annan glad?

Finns det något själ till att jag inte gör det?

Har jag rätt att alltid åka "snålskjuts" på andra människors välvilja?

När är det min tur att vattna den där blomman som behöver lite extra näring??

Det här är frågor som VI ALLA borde ställa oss lite då o då  TÄNK vilken bättre värld vi skulle få  o VA MYCKET roligare livet skulle bli inte bara för utövaren utan även för alla i omgivning.

Nu ser vi fram emot en tid med förhoppningsvis snö o kyla  MEN inne tänder vi ljus och känner värmen. 

Trots att jag varit väldigt djup o i vissa delar ganska elak så känns det jättebra att ha skrivit ned detta.

Förhoppningsvis ger det några ringar på vattnet.